Bakgrund
De s.k. 3:12-reglerna syftar till att upprätthålla en rågång i skattesystemet mot bakgrund av det faktum att tjänsteinkomster och kapitalinkomster beskattas olika. Tjänsteinkomster beskattas med upp till 57 procent medan skattesatsen för kapitalinkomster som lägst är 20 procent.
Sedan 2006 har regelverket fått några mer tydliga främjande inslag för företagande. Då sänktes bl.a. kapitalskattesatsen från 30 till 20 procent, vilket under vissa förutsättningar gjorde det mer gynnsamt att ha kapitalinkomster från ett 3:12-bolag än ett icke-3:12-bolag.
I korthet omfattas ägare till onoterade företag där aktiemajoriteten innehas av ett fåtal personer, delägaren ska vara ”verksam i betydande omfattning” och eventuella utomstående (passiva) delägare ska äga maximalt 30 procent. Även delägares s.k. närståendekrets (make/maka, barn, föräldrar etc.) omfattas och jämställs i princip till stor del med aktiva delägare.
Vad som räknas som kapitalinkomst bestäms av ett s.k. gränsbelopp, inom vilket inkomster kapitalbeskattas. Gränsbeloppet definieras antingen av en förenklingsregel, som säger att innehavsandelen av drygt 150 000 kr (2,75 inkomstbasbelopp, IBB) alltid får tas upp som kapitalinkomst, eller av en huvudregel. Enligt huvudregeln beräknas gränsbeloppet utifrån ett kapital- och ett lönebaserat utrymme. Det kapitalbaserade utrymmet är drygt 10 procent (statslåneräntan, slr, plus 9 %-enheter) av delägarens omkostnadsbelopp (i regel anskaffningsutgiften) för andelsinnehavet. Det tillkommande lönebaserade utrymmet är 50 procent av delägarens ägarandel av bolagets lönesumma. För att få använda lönebaserat utrymme krävs att ägarens egen årslön är 340 000 (6 IBB) plus 5 procent av hans ägarandel av lönesumman, dock med tak vid 550 000 tkr (9,6 IBB). Dessutom måste ägarandelen överstiga 4 procent.
Det finns möjlighet att spara gränsbelopp och regler för ränteuppräkning. Sparade utrymmen kan också utnyttjas vid försäljning av aktier och kapitalskattesatsen är även då 20 procent inom gränsbeloppet. Kapitalvinster och utdelningar som inte ryms i gränsbeloppet tjänstebeskattas, som nämnts, men med takbegränsningar på drygt 5 miljoner kr (100 IBB för kapitalvinst resp. 90 IBB för utdelning). För eventuell kapitalvinst eller utdelning som överstiger dessa tak är skattesatsen 30 procent.
En noggrannare analys av skillnad i beskattning av tjänste- och kapitalinkomster kräver att hänsyn tas till bolagsskatt respektive arbetsgivaravgift. Kalkylen blir då något mer omfattande men en betydande skillnad kvarstår i beskattning. Regelverket är också i övrigt betydligt mer omfattande och komplext än ovanstående översikt och reglerna har föranlett ett stort antal rättsprocesser på grund av olika tolkningssvårigheter.