I denna rapport beskrivs hur regelverket för entreprenörsskatten, skattebaserna och sysselsättningen utvecklats över tid. I rapporten pekas också på reformmöjligheter framöver. Inte minst är detta angeläget mot bakgrund av det ansträngda läge med svag konjunktur och växande arbetslöshet som följt av den pågående coronapandemin. Lär rapporten här.

I Januariöverenskommelsen aviseras förbättringar av entreprenörsskatten. I en ny rapport pekas på sådana reformmöjligheter framöver. Inte minst är detta angeläget mot bakgrund av det ansträngda läge med svag konjunktur och växande arbetslöshet som följt av den pågående coronapandemin.

Rapporten presenterades på webbinarium med Emil Källström, ekonomisk politisk talesperson för Centerpartiet, Anna Grånäs Jakobsson, Rättviks Trappfabrik, Johan Fall och Richard Hellenius, båda Svenskt Näringsliv samt rapportförfattaren Johannes Nathell. Webbinariet kan ses här.

Att nuvarande regering tillsammans med Centern och Liberalerna i och med januariöverenskommelsen har enats om att villkoren för företagande/entreprenörer nu ska förbättras är glädjande. För att berörda företagare (nuvarande och potentiella) ska våga ta de risker det innebär att vara företagare är det centralt att 3:12-regelverket förbättras. Det är viktigt att ha med sig att fyra av fem nya arbetstillfällen skapas i våra små företag. Det är nu många som med spänning väntar på att få ta del av det direktiv till 3:12-utredning som partierna i överenskommelsen nu tillsammans ska värka fram, skriver Richard Hellenius på bloggen Fokus på skatterna.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) tar upp entreprenörsskatten i sin senaste Ekonomirapport. Entreprenörsskatten (eller 3:12-reglerna som de också kallas) styr hur Sveriges 400 000 ägare av fåmansbolag beskattas. Dessa företag skapar jobb och inkomster åt 800 000 av Sveriges totalt 5 miljoner sysselsatta. SKL skriver att de förbättringar som har gjorts (av olika regeringar med olika färg sedan 2005) har syftat till att ”öka möjligheterna att ta ut ersättning som kapitalinkomst”. Detta är felaktigt. I de propositioner och förarbeten som har legat till grund för de lyckade reformer som har förbättrat regelverket har motiven varit att förbättra villkoren för småföretagarna och göra det ännu mer attraktivt att driva företag, skriver Johan Lidefelt på bloggen Fokus på skatterna.

På DN debatt presenteras idag ett förslag om höjda kapitalskatter, samt ett förslag om sänkta marginalskatter. Tyvärr lider analysen av att fördelningsmotiv har fått ta över den ännu viktigare frågan om tillväxt och jobb. Istället för att som författarna utgå från att det krävs ett helt jämnt fördelningsutfall vid en reform bör utgångspunkten i första hand vara ökad ekonomisk aktivitet och investeringar. I andra hand kan kakans frukter fördelas, men att tänka tvärtom leder fel. Att höja skatterna för Sveriges 400 000 entreprenörer vore skadligt för jobben och tillväxten, skriver Johan Lidefelt på bloggen Fokus på skatterna.

Det är välkommet att regeringen skrinlägger skadliga skattehöjningar, men dessvärre har hoten om höjningarna redan orsakat mycket oro och osäkerhet hos företagen. Näringslivet behöver istället åtgärder som stärker konkurrenskraften, exempelvis sänkta marginalskatter, skriver Johan Fall, skatteexpert.

Läs hela kommentaren från Johan Fall här.

Vad gäller förändringar av 3:12-reglerna och skiktgränserna kommer regeringen, i samarbete med Vänsterpartiet, inte lägga fram de remitterade förslagen.

Läs hela nyheten här